Rymdstrategi från 2003, producerat av Sierra, singeläventyr och multiplayerstöd, systemkrav Windows 98 / Me / XP / 2000, 833Mhz, 256 MB Ram, 32 Mb grafikminne och 1,6 Gb hårddiskutrymme.

Så är äntligen Homeworld tillbaka med en fullständig uppföljare. Det som tidigare kallats det mest innovativa strategispelet genom tiderna har gjort det smarta draget att behålla det välfungerande och intuitiva gränsnittet och enbart byggt på ett fåtal extramoment.
För de som aldrig spelat Homeworld 1 eller Homeworld: Cataclysm, kan jag bara visa medlidande för, då de verkligen missat kungen av realtids-strategispel. Här har man, som troligtvis det enda strategispel, ett äkta 3D-gränssnitt utan låsta eller förbestämda kamerapositioner. Istället rör man sig fritt i rymden och det mest förvånande är att det också fungerar så enkelt, snabbt, snyggt och lättnavigerat.

Gränssnitt
Genom en snabb crashcourse får man lära sig hur man med musens vänster och högerknapp, rör sig, zoomar, väljer och beordrar i tre dimensioner. Minst lika enkelt, som om de vore två. Faktum är att det oftast även är enklare att hitta var och vad man ska åt eftersom man rör sig så fritt.
Med F-tangenten väljer man nuvarande markering som fokus och med mellanslag så går man ut till en mer övergripande strategikarta över slagfältet, där man kan kommendera ihop strategier över oerhörda avstånd.

Strategier
Strategier var ordet, för strategier finns det gott om. Till en början har vi det invanda samla-resurser för att köpa saker och forska fram nya prylar-gränssnittet, men genom att tillföra en fri tredje dimension av detta, så blir strategierna helt plötsligt betydligt mer intressanta. Särskilt med tanke på att det finns allt ifrån mindre fighet-klasskepp (tänk X-Wing och Tie-fighter i Star Wars), till Frigattklasser, Destroyers, Battle Cruiser och Moderskepp (tänk Star Destroyers och Dödsstjärnan). Allt är oerhört snyggt designat och som hämtat från nån nostalgisk scifi-plansh. Alla med olika funktioner, vapen och sårbarheter mot olika farkoster. En del kan till och med bygga egna farkoster.

Kontinuitet
Det är med en skön känsla som man slipper de kontinuitetsmissar som många andra RTS-spel lider av i kampanjspelandet. I Homeworld är nämligen all research, alla byggda fartyg, alla pengar man samlat in, kvar till nästa uppdrag och kan användas där.
Därför är det viktigt att man ser till att klara föregående banor så bra som möjligt och inte slösar med sina resurser, samtidigt som man planerar framåt vilka skepp och teknologier som kan komma att behövas framöver. Spelet sparar dock varje mellansteg automatiskt så att man kan gå tillbaks till någon kritisk punkt om man märker att man börjat halka efter.

Slutsats
Homeworld 2 har enbart förbättrat grafikmotorn marginellt från första spelet, men eftersom den var så pass bra i grund så fungerar den finfint fortfarande. Enspelarkampanjen lever dock inte riktigt upp till sin föregångare, då den helt enkelt inte lyckas vara lika inspirerande och det har kanske sina naturliga förklaringar på grund av första kampanjens handling. Homeworld 2 är dock fortfarande ett rysligt bra strategispel som är ett rent måste för alla strateger som ännu inte upptäckt det.

http://www.homeworld2.com

Daniel Roos, Jönköping, 2003-10-27