Regi: Michael Crichton och John McTiernan. Skådespelare bla Antonio Banderas, Vladimir Kulich, Dennis Storhøi och Sven Wollter.En amerikansk actionfilm av John McTiernan med Antonio Banderas, Sven Wolter och Maria Bonnevie m fl.
”Den 13:e krigaren” är i grund och botten en hollywoodrulle baserad på Michael Cruchtons bok ”Människoätarna” från 1976. Den är dels inspirerad av Beowulf-sagan och dels en sann historia om den arabiska poeten Ahmed Ibn Fahdlan, som besökte vikingarna på 900-talet.
Filmen öppnar upp med Antonio Banderas (vem annars….?), som spelar arabiska poeten Ahmed. Densamme råkar i problem då han blir anfallen av de ökända Tatarerna. Plötsligt skräms de bort av ett par vikingaskepp. Araben är nyfiken på sina räddare och undersöker dem närmare. Det blir lite problem med kommunikationen först, men genom arabens tolk lyckas de slutligen enas om ett gemensamt språk, grekiska. Givetvis kan alla vikingar tala grekiska flytande och de får reda på att vikingarnas kung nyligen dött. Snart kommer även ett sändebud, som ber vikingarna om hjälp. En annan vikingakung har råkat i problem med något mytiskt väsen och vikingarna är inte sena med att rådfråga sin spågumma. Hon kastar sina ben och kommer fram till att tretton krigare ska resa tillbaka för att hjälpa kungen. Tolv anmäler sig snabbt, men den trettonde måste vara någon utifrån och det är där som Antonio kommer in i bilden. Den stackars arabiska poeten har inte så mycket att säga till om och färden tar sin början.
Filmen är stundvis underhållande, men pga den tama stämningen och alla luckor så gränsar den tyvärr till att bli en kalkon. Plotten läcker som ett såll och därför slår storyn ideligen tittaren i skallen med sin snillrika brist på logik. Många av filmens luckor sägs bero på att regissören, John McTiernan, blev sparkad efter testvisningarna och efter det blev filmen kraftigt omklippt.
Nej, tacka vet att jag är rollspelare för efter ett tag slår jag av ren automatik på mitt fantasytänkande och filmen förblir underhållande. Efter allt har den ju faktiskt en ganska skön stomme som på något obeskrivligt sätt påminner om ett Tolkienfölje inför ännu ett episkt krig. Förutom den övernaturliga, alltid lika stabila och alvlika bågskytten och den ödeshungrande unga kungen har vi även den sjuke gamle kungen, som överaskande spelas av Sven Wolter.
Detta hjälper bara en bit. Faktum kvarstår att hur mycket man än medvetet försöker leva sig in i filmen förblir den inte mer än hjälpligt underhållande. Som actionfilm är det förödande att den aldrig ens är spännande. Därför ger jag den inte mer än en femma med ett stort plus för att inte Antonio lyckas stjäla hela filmen.
http://us.imdb.com/Title?0120657
Daniel Roos, Jönköping, 1999-12-27